Kommunikationsprogrammet Inriktning kommunikatör 180 högskolepoäng

Efter genomgången utbildning skall studenten:

• självständigt kunna identifiera, analysera och lösa kommunikationsproblem, samt att med
  ett vetenskapligt förhållningssätt kunna förhålla sig till innehållet i olika medier.
  

- ha kunskaper om medieteknologins och samhällsförändringarnas betydelse för
opinionsbildning och för publika relationer

- kunna göra omvärldsanalyser och strategiska överväganden samt äga beställarkompetens.

Omfattning
Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen.

Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,

• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,

• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och

• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,

• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och

• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Programmet leder till en filosofie kandidatexamen med medie- och kommunikationsvetenskap som huvudområde.

Studenter som har läst programmet förväntas kunna arbeta med information och kommunikation inom näringsliv, organisationer och myndigheter. Informatör, marknadskommunikatör, medieanalytiker, mediekonsult, strategisk kommunikatör är exempel på olika relevanta yrkesbeteckningar. I övrigt förbereder programmet för en bred arbetsmarknad, inte minst till olika kommunikatörsuppdrag knutna till mer specifikt digitala kommunikationskompetenser.

Kommunikationsprogrammet: Inriktning kommunikatör är därmed en bred och allsidig kommunikatörsutbildning, med särskilda inslag av skrivande, visuell kommunikation och specifik digital kommunikation, vilket sammantaget ger analytiska och konkreta kunskaper i konsten att kommunicera. Särskilda inslag av projektledning och organisation tränar därtill förmågan att leda och driva projekt såväl internt som externt i olika typer av verksamheter. Kurserna i progressionen 1-90 hp i huvudområdet medie- och kommunikationsvetenskap är huvudsakligen teoretiskt inriktade, medan programmets andra kurser alla har större eller mindre inslag av tillämpningar och färdighetsövningar.

Utbildningen ger behörighet till studier på avancerad nivå.

Beskrivning av programmet

Huvudområdet:
Inom huvudområdet medie- och kommunikationsvetenskap studeras den medierade kommunikationen i samhället, dess olika betydelser och funktioner. Det innefattar studier av mediernas yttre villkor, och produktionsförhållanden, deras innehåll och uttrycksformer samt deras inflytande och betydelse både i samhället i stort, för olika grupper och för individer. I fokus står studiet av medier såsom press, radio, TV samt datormedier av olika slag, men också andra tekniker och former för kommunikation tas upp. Huvudområdet bygger på teorier och metoder utvecklade inom såväl humanistiska som samhällsvetenskapliga discipliner och traditioner och innefattar flera olika forskningstraditioner.

Beskrivning av programmets kurser/kursblock:
Termin 1: Medie- och kommunikationsvetenskap 1-30 hp
Kursen ger en grundläggande orientering i medie- och kommunikationsvetenskapens forskningsområden med utgångspunkt i såväl kulturteoretisk som samhällsvetenskaplig tradition. Mediernas institutioner, publiker, innehåll och uttryck belyses ur olika perspektiv och sätts i relation till mediehistoriska förändringsprocesser, såväl internationellt som nationellt. Begrepp som offentlighet, publik och digitalisering är centrala. Kursen ger en bred introduktion till centrala teoribildningar och forskningstraditioner, t ex effektforskningens teorier, kritisk teori, offentlighetsteorier, cultural studies och feministisk medieforskning. Teorier om stilar, tolkning, genre och olika estetiska uttryck introduceras. Den digitala kommunikationens estetiska dimensioner studeras genom att fokusera både hur de traditionella mediernas estetiska konventioner och traditioner fortsätter att existera och integreras i nya kommunikationstekniker, och hur nya konventioner formas. Digitaliseringens omformande av de teknologiska förutsättningarna för medieproduktion, mediedistribution och medieanvändning belyses utifrån medie- och kommunikationsvetenskaplig teoribildning, med särskilt fokus på makt- och demokratifrågor. Verktyg för textanalys, bildanalys, filmanalys och multimodal analys introduceras utifrån såväl semiotik och diskursanalys som hermeneutik och teorier om stil, genre och estetiska uttryck.

Termin 2: Extern och intern information
I kurserna Strategisk kommunikation respektive Journalistiskt skrivande undersöks strategier för utåtriktad verksamhet. I kursen undersöks förhållandet mellan medierna, medborgarna och myndigheterna, eller andra avsändare, med avseende på olika påverkansprocesser.
Utgångspunkten är den externa kommunikationens ekonomiska, sociala, kulturella och politiska förutsättningar. Medierade kampanjer med syfte att skapa förändringar hos mottagarnas kunskaper, attityder, värderingar eller beteenden undersöks, dels i fallstudier, dels genom planeringen av olika informationsinsatser.
Kursen Journalistiskt skrivande fördjupar kunskaperna i journalistik och medier ur såväl retoriskt som praktiskt perspektiv. Skrivövningar och diskussion av texter (såväl egna övningstexter som autentiska tidningstexter) är ett viktigt inslag i kursen.
I kursen Organisationskommunikation studeras och diskuteras kommunikationsbegreppet i olika organisationskontexter.
Genom historiska tillbakablickar granskas föreställningar om kommunikationens betydelse för arbetslivets och samhällets organisering och förändring. Moderna organisationsprinciper jämförs med postmoderna organisationsformer och strategier. Centrala teman är individen i organisationen och kommunikationens roll vid strategisk förändring.

Termin 3: Under den tredje terminen fördjupas den internt och externt orienterade kommunikationen genom två kurser i projektledning.
I kursen Copywriting tränas färdigheten i att formulera reklambudskap, samtidigt som omdömet vad gäller att kritiskt analysera och granska reklam och marknadsföring tränas.
Kursen Medier och typografi ger kunskaper om typografins betydelse i olika medier och regelsystem. Övningar i att analysera och producera grafisk form och bild ger praktiskt användbar kunskap samtidigt som förmågan till en självständig och kritisk hållning vad gäller formfrågor tränas.

Termin 4: Medie- och kommunikationsvetenskap 31-60 hp. Fortsättningskurs.
Här orienteras studenterna om förhållandet mellan teori och metod inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga området samt om olika metoder att analysera och undersöka bild- och andra medietexter, med utgångspunkt både i humanistiska och samhällsvetenskapliga traditioner. Inom kursen finns ett särskilt fokus på medieanalys och kvantitativa undersökningar, såsom opinionsundersökningar och undersökningar av människors medieanvändning. Terminen avslutas med ett självständigt uppsatsarbete, där grundläggande vetenskapliga tillvägagångssätt tillämpas.

Termin 5: I kurserna Digitala kanaler 1 och 2 sätts särskilt fokus på den digitala kommunikationslogiken.
Studenterna får både kritiskt analysera digitaliseringens konsekvenser för individer och samhälle och lära sig att använda etablerade digitala kanaler för marknadsföring, kommunikation och information. Olika metoder och strategier för att jobba professionellt med kommunikation via olika digitala kanaler undersöks och prövas. Särskild vikt läggs vid att förstå hur olika aktörers uppdrag, behov och målgrupper ligger till grund för hur kommunikationsinsatserna organiseras och utformas.
Praktikkursen omfattar tio veckors praktik i arbetslivet på en arbetsplats vars verksamhet ligger inom kommunikationsområdet.

Termin 6: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90 hp
Här studeras medier och kulturteori, som ger studenterna fördjupade kunskaper i centrala teoribildningar kring förhållandet mellan medier, kultur och samhälle.
Detta förhållande studeras ur såväl ett institutionellt och diskursivt perspektiv, som med fokus på reception och representation. Kursen har ett särskilt fokus på med ett särskilt fokus på medialisering, globalisering och medieutveckling.
Dessutom sker ett fördjupat studium i de vetenskapsteoretiska frågor som aktualiseras i medieforskningen. Det självständiga arbetet, som omfattar 15 högskolepoäng, utgörs av ett självständigt vetenskapligt arbete inom ett av medie- och kommunikationsvetenskapens forskningsområden.

Självständigt arbete (examensarbete)
För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.

Övrigt
För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Filosofie kandidatexamen

Grundläggande behörighet

Undervisning och examination
Inom programmet tillämpas en pedagogik som stimulerar till självständighet i kunskapssökande och problemformulering samt problemlösning. Det betyder att ett kontinuerligt reflekterande kring kunskapsproduktionen är inbyggt i utbildningen, bl.a. genom laborationer och projektarbeten. Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier samt enskilda uppgifter och/eller gruppuppgifter.

Internationalisering
Med internationalisering avses att studenterna på programmet erbjuds en studiemiljö som präglas av kontakter med det internationella forskarsamhället. Det sker dels genom att studieplanerna och kursplanerna kontinuerligt hålls aktuella med avseende på nya forskarrön, dels genom att de undervisande lärarna aktivt står i kontakt med den internationella forskningen och utvecklingen inom relevanta ämnesområden. Möjlighet finns för studenter att förlägga en del av studierna utomlands.

Studentinflytande:
Utbildningsråd ska knytas till utbildningsprogrammet. Utbildningsledaren ska ingå i rådet och vara ordförande och sammankallande. Utbildningsrådets syfte är att ge studenter och företrädare för yrkesliv/samhälle inflytande över utbildningsprogrammen. Programstudenterna ska årligen ges möjlighet att lämna synpunkter på utbildningsprogrammet genom en programutvärdering. Programutvärderingen ska ske genom användandet av högskolegemensamt utvärderingsverktyg. Sammanställning av utvärderingsresultatet ska lämnas till Utbildnings- och forskningsnämnden.