Kommunikationsprogrammet Inriktning professionellt skrivande 180 högskolepoäng

• med ett vetenskapligt förhållningssätt kunna förhålla sig till innehållet i olika medier

• visa färdigheter som skribent inom olika publicistiska genrer som skönlitteratur och journalistik

• ha kunskaper om medieteknologins och samhällsförändringarnas betydelse för det skrivna ordet

Omfattning
Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen.

Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,

• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,

• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och

• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,

• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och

• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Programmet leder till en filosofie kandidatexamen med medie- och kommunikationsvetenskap som huvudområde.
Studenter som har läst programmet förväntas behärska flera olika publicistiska genrer som skönlitteratur och journalistik samt inom reklambranschen. Programmet förbereder för en bred arbetsmarknad som skribent, men ger samtidigt en god grund i medieanalys.
Kommunikationsprogrammet: Inriktning professionellt skrivande är en allsidig skriv- och medieutbildning med särskilda inslag av visuell kommunikation, vilken ger analytiska och konkreta kunskaper i mediernas skilda uttrycksformer.
Kurserna i progressionen 1-90hp i huvudområdet Medie- och
kommunikationsvetenskap är huvudsakligen teoretiskt inriktade, medan programmets andra kurser alla har större eller mindre inslag av tillämpningar och färdighetsövningar.

Utbildningen ger behörighet till studier på avancerad nivå.

Huvudområdet:
Inom huvudområdet medie- och kommunikationsvetenskap studeras den medierade kommunikationen i samhället, dess olika betydelser och funktioner. Det innefattar studier av
mediernas yttre villkor, och produktionsförhållanden, deras innehåll och uttrycksformer samt deras inflytande och betydelse både i samhället i stort, för olika grupper och för individer. I fokus står studiet av medier såsom press, radio, TV samt digitala medier av olika slag, men också andra tekniker och former för kommunikation tas upp. Huvudområdet bygger på teorier och metoder utvecklade inom såväl humanistiska som samhällsvetenskapliga discipliner och traditioner och innefattar flera olika forskningstraditioner.

Beskrivning av programmets kurser/kursblock:
Termin 1: Medie- och kommunikationsvetenskap 1-30 hp
Kursen ger en grundläggande orientering i medie- och kommunikationsvetenskapens forskningsområden med utgångspunkt i såväl kulturteoretisk som samhällsvetenskaplig tradition. Mediernas institutioner, publiker, innehåll och uttryck belyses ur olika perspektiv och sätts i relation till mediehistoriska förändringsprocesser, såväl internationellt som nationellt. Begrepp som offentlighet, publik och digitalisering är centrala. Kursen ger en bred introduktion till centrala teoribildningar och forskningstraditioner, t ex effektforskningens teorier, kritisk teori, offentlighetsteorier, cultural studies och feministisk medieforskning.
Teorier om stilar, tolkning, genre och olika estetiska uttryck
introduceras. Den digitala kommunikationens estetiska dimensioner studeras genom att fokusera både hur de traditionella mediernas estetiska konventioner och traditioner fortsätter att existera och integreras i nya kommunikationstekniker, och hur nya konventioner formas. Digitaliseringens omformande av de teknologiska förutsättningarna för medieproduktion, mediedistribution och medieanvändning belyses utifrån medie- och kommunikationsvetenskaplig teoribildning, med särskilt fokus på makt- och demokratifrågor.
Verktyg för textanalys, bildanalys, filmanalys och multimodal analys introduceras utifrån såväl semiotik och diskursanalys som hermeneutik och teorier om stil, genre och estetiska uttryck.

Termin 2: Kreativt skrivande 1-30hp
I kursen introduceras initialt de teoretiska utgångspunkter och metoder som ligger till grund för undervisningen i Kreativt skrivande. Olika strategier för ta sig an den egna skrivprocessen prövas. De två huvudgenrer som Kreativt skrivande-kurserna undervisar i introduceras: journalistiskt skrivande och litterär gestaltning.
Tyngdpunkten i undervisningen ligger på studentens eget skrivande och erövrandet av en egen grundläggande förmåga att skriva såväl journalistiskt som litterärt gestaltande.
Nyhetsjournalistiken och de vanligaste nyhetsjournalistiska genrerna (notis och nyhetsartikel) introduceras. Stor vikt läggs därtill vid de journalistiska förhållningssätt och arbetsmetoder som föregår själva skrivandet: källkritik, nyhetsvärdering, publicistisk etik, intervjuteknik, etc. Inslag av responssamtal i grupp förekommer.
I det avslutande momentet Litterär gestaltning II, fördjupas studentens förmåga att skriva gestaltande text i mer självständig riktning. Konstnärlig och/eller kommersiell kvalitet i litterära texter diskuteras och utforskas i skrivövningar. Poesi och experimentell litteratur introduceras och kopplas till ett mer komplext förhållande till skönlitteratur och språkarbete.

Termin 3: Kreativt skrivande 31-45hp, Copywriting, Medier och typografi
I Kreativt skrivande 31-45 hp introduceras det journalistiska reportaget och opinionsjournalistiken. Journalistikens och journalisternas demokratiska uppgift och självbild diskuteras kritiskt. Stor vikt läggs vid arbete med texter i responsgrupp.
I ett individuellt skrivprojekt väljer studenten själv sedan ett journalistiskt eller skönlitterärt
skrivprojekt att slutföra.
I kursen Copywriting tränas färdigheten i att formulera reklambudskap, samtidigt som omdömet vad gäller att kritiskt analysera och granska reklam och marknadsföring tränas.
Kursen Medier och typografi ger kunskaper om typografins betydelse i olika medier och regelsystem. Övningar i att analysera och producera grafisk form och bild ger praktiskt användbar kunskap samtidigt som förmågan till en självständig och kritisk hållning vad gäller formfrågor tränas.

Termin 4: Medie- och kommunikationsvetenskap 31-60 hp.
Här orienteras studenterna om förhållandet mellan teori och metod inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga området samt om olika metoder att analysera och undersöka bild- och andra medietexter, med utgångspunkt både i humanistiska och samhällsvetenskapliga traditioner. I kursen fördjupas särskilt kunskaperna om medier, journalistik och kommunikation utifrån ett medieretoriskt perspektiv. I metodfördjupningen tillämpas kvantitativa undersökningar, såsom opinionsundersökningar och undersökningar av människors medieanvändning. Terminen avslutas med ett självständigt uppsatsarbete, där grundläggande vetenskapliga tillvägagångssätt tillämpas.

Termin 5: Digitala kanaler 1, Digitala kanaler 2, Skrivprojekt
I kurserna Digitala kanaler 1 och 2 sätts särskilt fokus på den digitala kommunikationslogiken. Studenterna får både kritiskt analysera digitaliseringens konsekvenser för individer och samhälle och lära sig att använda etablerade digitala kanaler för marknadsföring, kommunikation och information. Olika metoder och strategier för att jobba professionellt med kommunikation via olika digitala kanaler undersöks och prövas. Särskild vikt läggs vid att förstå hur olika aktörers uppdrag, behov och målgrupper ligger till grund för hur kommunikationsinsatserna organiseras och utformas.
Skrivprojektet omfattar tio veckors skrivande i valfri genre. Det kan med fördel genomföras i samverkan med någon aktör inom kultur- och mediesektorn med sikte på publicering. Här prövas studentens förmåga att helt självständigt – men under handledning – driva igenom och avsluta ett omfattande skrivprojekt.

Termin 6: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90 hp
Här studeras medier och kulturteori, som ger studenterna fördjupade kunskaper i centrala teoribildningar kring förhållandet mellan medier, kultur och samhälle. Detta förhållande studeras ur såväl ett institutionellt och diskursivt perspektiv, som med fokus på reception och representation. Kursen har ett särskilt fokus på medialisering, globalisering och medieutveckling.
Dessutom sker ett fördjupat studium i de vetenskapsteoretiska frågor som aktualiseras i medieforskningen. Det självständiga arbetet, som omfattar 15 högskolepoäng, utgörs av ett självständigt vetenskapligt arbete inom ett av medie- och kommunikationsvetenskapens forskningsområden, samt av villkor och normer för publicering av samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning.

Självständigt arbete (examensarbete)
För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.

Övrigt
För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Filosofie kandidatexamen

Grundläggande behörighet